Studie- och yrkesvägledare behöver utvecklings- och karriärmöjligheter

Så uppfattar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare möjligheterna till utveckling och karriär i yrket

Det blir allt mer tydligt att Sverige inte bara har för få lärare, utan också står inför en omfattande brist på kvalificerade studie- och yrkesvägledare. För att möta bristen krävs högre löner, bättre arbetssituation och inte minst möjlig­heten att utvecklas och göra karriär inom yrket. Det visar den här under­sökningen som besvarats av drygt 660 studie- och yrkesvägledare.

Publicerad

Lärarnas Riksförbund har ställt en enkät till knappt 2 000 yrkesverksamma medlemmar om bland annat hur de ser på möjligheterna att göra karriär som studie- och yrkes­väg­ledare. Av dessa svarade 34 procent på enkäten, det vill säga drygt 660 studie- och yrkes­vägledare (se metodbeskrivning och urval för detaljer).

Sammanfattning av enkäten

Det finns studie- och yrkesvägledare som har motsvarande en ”karriärtjänst” i dag: Omkring 20 procent av studie- och yrkesvägledarna i dag (oavsett om man är verksam inom skolväsendet eller inte) innehar vad som de uppfattar vara en ”karriärtjänst” som innebär någon form av särskilt utpekat ansvar för studie- och yrkesvägledningen hos arbetsgivaren (till exempel som samordnare eller specialist).

Studie- och yrkesvägledare behöver utvecklings- och karriärmöjligheter

Undersökningen visar också att det är betydligt vanligare med denna typ av tjänster bland de som arbetar utanför skolan. Samordnare och verksamhetsledare/verksamhetsutvecklare är vanliga benämningar på dessa tjänster.

Otydliga arbetsbeskrivningar: Det är ovanligt att arbetsgivarna ger tydliga arbets­beskrivningar för den särskilda tjänsten. Endast knappt 40 procent av de som innehar en särskild tjänst uppger att arbetsgivaren gett en tydlig uppdragsbeskrivning och att det är vanligt att de som innehar en sådan tjänst ändå utför en mängd spretiga arbetsuppgifter.

Få premieras lönemässigt: De studie- och yrkesvägledare som innehar en särskild ”karriärtjänst” premieras sällan lönemässigt för det särskilda ansvar de fått i och med tjänsten. Totalt är det endast 20 procent som uppger att de får ett särskilt lönepåslag samtidigt som det är vanligt att dessa är av tidsbegränsad karaktär.

Arbetsgivarna erbjuder sällan karriärmöjligheter: Av samtliga tillfrågade anser endast 6 procent att det finns goda karriärmöjligheter och hela 47 procent upplever att karriärmöjligheter saknas helt. Bilden är särskilt nedslående bland de som arbetar inom skolväsendet, där bara 5 procent tycker att det finns goda karriärmöjligheter till skillnad mot 17 procent av de som arbetar utanför skolan. I de fall karriärmöjligheter erbjuds handlar det ofta om tjänster som mentor/handledare, specialist inom ett visst område samt samordnare på huvudmannanivå.

Nästan hälften har övervägt att lämna skolan på grund av dåliga karriärmöjligheter: Nästan 83 procent av studie- och yrkesvägledarna anser att karriär- och utvecklings­möjligheterna måste bli bättre. Av de som arbetar inom skolväsendet har nästan hälften (47 procent) vid något tillfälle övervägt att lämna skolan på grund av dåliga karriär- och utvecklingsmöjligheter.

En stor majoritet vill se ett nationellt fortbildnings- och karriärsystem: En klar majoritet (nästan 70 procent) av de som arbetar i skolan anser att staten bör införa ett nationellt reglerat system för karriär- och fortbildningsmöjligheter och att mer än hälften anser att rektor kan ingå som ett karriärsteg i ett sådant system.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

Undersökningen visar på en stor enighet bland studie- och yrkesvägledarna, oavsett skolform eller annan verksamhet, kring att karriär- och utvecklingsmöjligheterna i dag är mycket begränsade, vilket också får många av de som arbetar i skolan att överväga att sluta. Arbets­givarna tar i dag inte sitt ansvar för att göra studie- och yrkesvägledaryrket mer attraktivt genom att erbjuda goda fortbildnings- och karriärmöjligheter, som dessutom innebär en lönemässig premiering. Undersökningen visar också att de arbetsuppgifter som innebär ett särskilt ansvar för studie- och yrkesvägledningen bör stramas upp och tydliggöras.

Det är mycket oroväckande då vi står inför en brist på utbildade studie- och yrkesvägledare
i skolan samtidigt som samhällets behov och krav ökar när det gäller tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Tillsammans med tidigare genomförda undersökningar under­stryker resultaten i undersökningen att det finns ett stort behov av att satsa på studie- och yrkesvägledares utvecklingsmöjligheter för att locka fler till yrket och behålla de som är yrkesverksamma. Det gäller även de som arbetar i annan verksamhet än skolväsendet. Utöver insatser för att stärka rätten till fortbildning och karriär handlar det även om andra insatser för att höja attraktiviteten i studie- och yrkesvägledaryrket, inte minst arbetsvillkor och lön.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Förbundet föreslår följande:

  • Inför ett nationellt reglerat system för fortbildning och karriärmöjligheter. Mot bakgrund av den brist på utbildade studie- och yrkesvägledare som råder i dag är det enligt förbundet hög tid att staten går in och skapar bättre förutsättningar för professionsutveckling för studie- och yrkesvägledare. Förbundet föreslår att utform­ningen av ett sådant system skyndsamt utreds. Med fördel kan inspiration hämtas från förslaget till ett professionsprogram för lärare och skolledare som lämnades 2018 av den statliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, inte minst när det gäller hur man i nationella författningar kan säkra rätten och möjlig­heterna till fortbildning och olika karriärsteg som kan vara möjliga att uppnå under yrkeslivet.
  • Ett statligt lönelyft för studie- och yrkesvägledare. Det har inte, till skillnad mot för lärarna, genomförts något statligt lönelyft för studie- och yrkesvägledare. Enligt förbundets bedömning kommer det på sikt påverka löne­utvecklingen negativt jämfört med andra personalkategorier i skolan, inte minst lärarna. Detta behöver rättas till. Förbundet vill därför se ett statligt lönelyft även för studie- och yrkesvägledare i syfte att få fler att vilja bli vägledare och kunna behålla de som redan arbetar i skolan. Ett sådant lönelyft skulle på sikt kunna integreras i det nationella fortbildnings- och karriärsystem förbundet vill se.
  • Bättre arbetsmiljö och hållbara tjänster. Utifrån olika undersökningar kan Lärarnas Riksförbund konstatera att många av våra medlemmar har en tuff arbetssituation och har svårt att räcka till. Studie- och yrkes­vägledningen är en verksamhet som prioriteras lågt av många arbetsgivare, vilket ofta leder till en ökad arbetsbörda och arbetsmiljöproblem som behöver hanteras. Om attraktiviteten i yrket ska öka måste detta åtgärdas. Studie- och yrkesvägledare måste därför få hållbara tjänster med begränsat antal arbetsplatser och arbetsområden. Ett riktmärke (eller nyckeltal) för hur många elever en studie- och yrkesvägledare som mest ska behöva ansvara för behöver införas.
  • Inför hårdare krav för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Utbildade studie- och yrkesvägledare är den enda yrkesgrupp i skolväsendet som har en gedigen utbildning i vägledningssamtal grundad på vetenskapliga väglednings­teorier, i kombination med ett opartiskt förhållningssätt samt breda och djupa kun­skaper om arbetsmarknaden. Skollagens reglering av vilka som nu får anställas som studie- och yrkesvägledare är tandlös och garanterar i dag inte eleverna likvärdig studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet. Lärarnas Riksförbund anser därför att skollagen måste skärpas så att de som kan anställas tills vidare som studie- och yrkesvägledare endast är personer med studie- och yrkesvägledarexamen. I förläng­ningen bör detta skärpas ytterligare genom att ett krav på legitimation införs, vilket det också finns ett starkt stöd för bland våra medlemmar.
  • Utbilda fler studie- och yrkesvägledare. För att komma till rätta med bristen på examinerade studie- och yrkesvägledare och öka SYV-tätheten (inte minst i grundskolan) behöver studie- och yrkesvägledar­utbildningen byggas ut med fler utbildningsplatser. Till skillnad från lärarutbildningen finns ett gott söktryck till utbildningarna och därmed reell potential att bygga ut dessa. Det förutsätter dock att regeringen tillför tillräckliga resurser till de lärosäten som erbjuder Studie- och yrkesvägledarprogrammet så att en utbyggnad inte sker på bekostnad av kvaliteten. Det kan också övervägas om inte fler lärosäten än i dag på sikt bör kunna ge utbildningen.

Undersökning nr LRUND168

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 25