Förintelsens minnesdag – del 1

Förintelsens minnesdag infaller 27 januari, samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades år 1945. Det är en dag då Förintelsens offer, de som mördades och de som gjorde motstånd, hedras. FN deklarerade år 2005 dagen som en internationell minnesdag. Minnesdagen är till för alla som vill manifestera sitt engagemang mot intolerans, främlingsfientlighet och rasism. Dagen syftar även till att visa värdet av att känna till sin historia för att kunna arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter idag.

Publicerad Av

HELA SKOLANS ARBETE

Inför Förintelsens minnesdag år 2015, 70 år efter befrielsen, gick jag en fortbildning via Forum för levande historia. När jag kom tillbaka till skolan, inspirerad av fortbildningens innehåll och från mötet med lärarkollegor från Sveriges olika hörn, ledde jag ett tema om Förintelsen via Elevens val. Jag hade möte med skolans ledning och tillsammans såg vi över hur hela skolan kunde komma med i arbetet. Som ansvarig för elevrådet, SO-lärare och skolambassadör för EU hade jag tidigare drivit flera projekt och arbeten kring frågor om demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter med elever. I mitt förra blogginlägglänk till annan webbplats skrev jag om det samarbete jag har med flera skolor i Storstockholm där vi bland annat arrangerar politiska debatter.

Efter mötet med skolledningen blev januari, den första månaden på året, en månad då hela skolan fokuserade på fred, mänskliga rättigheter, demokrati, Förintelsen och andra brott mot mänskligheten. En fredsvecka med värdegrundsövningar genomfördes i anslutning till minnesdagen, samtliga ämnen fokuserade på skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Överlevaren från Förintelsen, Emerich Rothlänk till annan webbplats, träffade elever och vårdnadshavare. Arbetet gav många ringar på vattnet. Fredsveckan blev återkommande, så även att inleda ett nytt år med fokus på fred och mänskliga rättigheter.

ETT KLASSRUM MED UTSTÄLLNINGAR

Under Elevens val byggde vi upp ett klassrum med utställningar och eleverna utbildades till guider. Skolans klasser fick olika tider för att besöka klassrummet. De fick lära sig om Förintelsen, Sveriges roll under andra världskriget, eleverna fick ta del av tidslinjer, filmer och vittnesberättelser.

Här finns ett flertal länkar till material och filmer om Förintelsen som kan användas i utställningar eller i undervisningen:

(Filmer: Judarnas historia, Hitler och antisemitism, Tyskland under mellankrigstiden, nazisterna kommer till makten, Nürnberglagarna, kristallnatten, Getton i krigets skugga, Folkmordet inleds, Förintelselägren, Befrielsen av lägren)

Härlänk till annan webbplats finns en direktlänk till ett digitalt informations- och undervisningsmaterial som SKMA och Forum för levande historia har tagit fram om antisemitism. Materialet handlar om antisemitism förr i tiden och idag och vad som kan göras för att motverka fördomar och hat.

OLIKA STATIONER

Elevguiderna stod vid olika stationer i klassrummet där utställningarna var uppsatta. De ville väcka engagemang och förståelse hos samtliga elever på skolan. Under förberedelserna diskuterade vi mycket och länge. Vi besökte Armémuseum i Stockholm, ställde frågor och började bygga upp utställningsmiljöer i ett klassrum. Vi fick hjälp med rekvisita och material från skolans praktiskt-estetiska ämnen. Kan vi skapa dräkter och ge alla en stämpel på handen? Eleverna hade många tankar och idéer. Eleverna diskuterade att alla som går igenom utställningen blir sin symbol eller sitt nummer, att man förlorar sin identitet… vem blir man då? Vi för- och efterarbetade ordentligt, samtalade med skolledning och all personal. Som ett led i detta bjöds alla vårdnadshavare och andra intresserade in till en temakväll med överlevande från Förintelsen. Det var filmvisning, Förintelsens ögonvittnelänk till annan webbplats (53,13 min) och när filmens eftertexter rullade kom Emerich Roth in i den fullsatta aulan med hundratals deltagare. Alla närvarande tog del av utställningarna. Politiker och tjänstepersoner närvarade, den lokala pressen var på plats, eleverna intervjuades.

ATT GUIDAS GENOM UTSTÄLLNINGARNA

En klass ställde upp sig på led utanför klassrummet innan de fick gå in. Dörren öppnades av två elevguider som bad eleverna att följa deras instruktioner.

Station 1

Eleverna lämnade ifrån sig sina värdesaker till två elevguider. (Mobiler, nycklar, iPads etc.)

Eleverna fick även en stämpel på handen.

Station 2

Elevguiderna hade gjort likadana dräkter till alla. De hade klippt isär stora svarta sopsäckar, med hål för huvud och armar och fäst olika märken på dräkterna. Samtliga elever fick sätta på sig en dräkt.

Station 3

Filmvisning. Vi tittade på filmen om befrielsen av lägren som finns med i länken här ovan från Forum för levande historia.

Efter filmvisningen delades klassen in i tre olika grupper som startade på tre olika platser i klassrummet.

  • Grupp 1 fick gå med två guider till det intilliggande grupprummet där de fick information om symboler och hur resan, i godsvagnar, till de olika förintelselägren gick till.
  • Grupp 2 startade vid utställningen Sverige under Förintelsen.
  • Grupp 3 startade vid utställningen med tidslinjer.

Station 4

Eleverna fick tillbaka sina värdesaker, de tog av sig sina dräkter och stämpeln på handen tvättades bort.

Undervisningen berörde och blev verklig. Den guidade turen tog inklusive filmvisningen om befrielsen av lägren drygt 30 min/klass. Även Emerich Roth tog del av utställningarna, han stod länge och tyst och tittade på tidslinjerna, symbolerna, alla bilder… tittade på mig och eleverna, kramade om oss och sa att arbetet är unikt och viktigt. Elevguiderna tog uppgiften på allvar, de hade förberett sig och guidade samtliga klasser med stor inlevelse. Lärare för- och efterarbetade vad eleverna varit med om utifrån sina olika ämnen.

Arbetet avslutades inte efter januari månad utan fortsatte i olika former. Med deltagande i utbildningssatsningar, resor till Förintelsens minnesplatser, möten med politiker och beslutsfattare, elevrådsarbeten och många nya samarbeten. Skolans elever nominerade mig till Årets Eldsjäl, ett pris som jag sedan fick mottaga ur kung Carl XVI Gustafs hand.


CHARLOTTA GRANATH

Förstelärare i SO-ämnen, lärare vid lärarutbildningen, skolambassadör för EU samt ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla