Om Skolverket, beprövad erfarenhet och evidens (igen)

Den nya skollagen från 1 juli 2011 slår fast att verksamheten i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är en starkare skrivning än den som fanns tidigare.

Publicerad Av

Med anledning av det har Skolverket producerat en del material i syfte att fördjupa förståelsen av begreppen för dem som har att omsätta dem i praktiken. Något märkligt, kan man tycka, att en sådan satsning kommer först efter att lagen trätt i kraft.  Skolinspektionen torde ha ett spännande uppdrag då man ska bedöma om, och hur, skolor och huvudmän bryter mot lagen. Hursomhelst, i materialet har man sammanställt sina ställningstaganden länk till annan webbplatsav innebörden i begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens.

Det är intressant läsning, inte minst när det gäller den beprövade erfarenheten som skall förstås som spridd och systematiskt dokumenterad över tid. Att använda personliga erfarenheter eller ”trial and error” som metod för att öka kvaliteten på elevers lärande kan inte sägas vara en beprövad erfarenhet. Kanske en aning överraskande för den som aldrig funderat på begreppet tidigare men vid närmare eftertanke fullt rimligt? Den största utmaningen tror jag kommer att vara att hitta metoder för att systematisera erfarenheten (metoder, dokumentation och utvärderingar).

När det gäller begreppet evidens länk till annan webbplatsförs det ett rimligt resonemang om att forskning om skolan på många sätt är mer komplex (i princip oändlig variation avseende kontexten) ur ett vetenskapligt perspektiv än forskning inom t.ex. medicin. Av det resonemanget följer då att man inte rakt av kan överföra den medicinska användningen av, eller metoder, för att ta fram evidens. Istället föreslår man två tolkningar av begreppet, den första innebär att det ”finns vetenskapliga belägg för metoderna” och den andra att ”forskningsresultat som anses vara särskilt vetenskapligt säkra det vill säga den bästa tillgängliga kunskapen inom ett givet område”. Den första tolkningen är helt meningslös då den inte tillför något, man skulle lika gärna kunna säga att något är forskningsbaserat. Den andra är mer intressant, och är troligen den som verket förordar även om det inte tydligt framgår. Kanske kan man tänka sig att Skolverket något tydligare skulle kunna beskriva vad man egentligen avser med evidens, inte minst med tanke på att Skolverket i sin satsning för rektorer ”Skolan lyfter” skriver att:

Evidens

Det finns en risk att begreppet evidens förlorar allt innehåll om det används om all forskning eller förekommer i så många skilda sammanhang att begreppsförvirring inträder. Vi vet att det inte är den medicinska betydelsen som avses men det blir knepigare när diskussionen om vad vi faktiskt menar tar fart. Med det sagt - Skolverkets satsning är bra, hoppas att den fortsätter!


Johan Ceder

Gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Just nu rektor.

Mejla