Tidsbegrepp och tidslinjer

När elever går på mellanstadiet kommer de snabbt i kontakt med tidslinjer av olika slag i undervisningen. Lärare ritar tidslinjer på tavlan eller i digitala presentationer, läromedel strukturerar innehållet för eleverna med illustrationer av tidslinjer och så vidare. Något man bör komma ihåg i sammanhanget är att alla elever inte är helt säkra på klockan när de börjar mellanstadiet. Begrepp om tid är överhuvudtaget en intressant faktor som lärare i historia (och andra ämnen) bör fundera över.

Publicerad Av

I kunskapskraven för historia i åk 3 står det att eleven ska kunnai viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid”. Vad det egentligen innebär och vad ställer det för krav på undervisningen för att eleverna ska uppnå kravet är en viktig fråga att reflektera över. Begrepp som före, efter, tidigare och senare för att kunna placera händelser på enkla tidslinjer osv. blir viktigt i den tidiga historieundervisningen för att eleverna senare ska kunna utveckla en än mer abstrakt tidsuppfattning. Redan på förskolan utvecklar barnen sin tidsuppfattning med hjälp av konkret material som används vid samlingar och vid olika aktiviteter. I de tidiga skolåren är barn ofta intresserade att sortera händelser i tid och ett bra sätt är att introducera tidslinjer här. Eleverna kommer i matematiken även i kontakt med tallinjer i den här åldern. Det kan man dra nytta av, över ämnesgränserna.

Något jag ofta upplever att elever inte lägger vikt vid när jag möter dem i historieundervisningen i åk 4-6 är hur långa olika epoker och tidsperioder är i förhållande till varandra. Exempelvis tror många elever att stenåldern och stormaktstiden är jämförbara vad gäller tid och då blir också uppfattningen om förändringar eller utvecklingslinjer genom historien haltande. Det här behöver medvetandegöras genom undervisningen så att eleverna exempelvis får en uppfattning om den neolitiska revolutionens betydelse för vilka vi är idag. Men hur kan man göra eleverna medvetna om tid? Precis som med många andra saker vi undervisar om i skolan tror jag vi behöver gå från det konkreta till det abstrakta med hjälp av aktiv och strukturerad undervisning. Vi ska komma ihåg att eleverna i matematik sällan behandlat talområdet upp till 15000 på djupet när de börjar i åk 4. Det innebär sannolikt också att eleverna inte har utvecklat en tidsuppfattning om de senaste 15000 åren och hur de förhåller sig till nutiden. Det behöver man som lärare tänka på när man undervisar med hjälp av tidslinjer, dels att aktivt undervisa om tidslinjer och dess funktion som hjälpmedel men också om tidsbegreppet. Bara för att det finns fler historiska källor från de senaste 1000 åren innebär det inte att det inte hände något innan det.

“Naturskolan” var ett koncept med utomhuspedagogik som man hade i Eskilstuna när jag arbetade på en skola där för ungefär 10 år sedan. Alla elever i åk 4 eller 5 bjöds in till ett besök där, så också min klass. Ett inslag var en lång tråd i en skog som hade hängts upp för att illustrera tid. En centimeter motsvarade ett år. På så sätt kunde alla elever, fysiskt och konkret, få en bild över när deras födelsedag var i förhållande till sin farmors. De kunde också se världskrigen, när den första bilen byggdes, när Gustav Vasa levde och när vikingarna gjorde sina resor. Allt kunde de relatera till nutid (slutet av tråden) eller sin födelsedag. Samtidigt fortsatte tråden att slingra sig in i skogen. Jag minns att eleverna undrade var den tog vägen? Givetvis undersökte vi var tråden ledde. Efter många meter kom vi till stenåldern och eleverna kunde se hur lång tidsperioden var och också hur länge sedan den faktiskt var i förhållande till när de själv föddes. Jag minns också att vi kunde behandla avstånden i tid mellan t.ex. Gustav Vasa och nutid i jämförelse med tidsavståndet till stenåldern och efter ungefär 140 meter fanns en markering där det stod att isen från senaste istiden börjat smälta.

Idag tänker jag ofta på den här tidslinjen, en så enkel men bra ide. Tråd och klädnypor gjorde det abstrakta konkret och förståeligt för eleverna och överbrygger många av de missuppfattningar eleverna byggt upp kring tidsavstånd. Möjligheten att illustrera tiden från senaste istiden till idag finns på de allra flesta skolgårdar med detta enkla medel.

Själv kan jag inte låta bli att fundera var klädnypan som markerade dinasauriernas död skulle placeras på tråden?


Nicklas Mörk

Lärare i matematik, historia, geografi, samhällskunskap och religion

Mejla